torsdag 17 maj 2007

Dagens Poplåt: You Can Hide Your Love Forever

Comet Gain – You Can Hide Your Love Forever

Häromdagen gick jag igenom en skiva jag hade gjort med ett gäng av mina absoluta favoritlåtar. När jag sedan gick igenom låtlistan insåg jag att jag helt hade missat en låt som helt klart ska vara med på alla mina sammanställningar av mina favoritlåtar. Comet Gains You Can Hide Your Love Forever är en sådan låt som har följt med mej i flera år och fortfarande aldrig lämnar mig oberörd.


Comet Gain är ett otroligt sympatiskt engelskt band, de gör normalt sett ganska skränig indiepop på det där sättet som enbart engelska band kan. Men den här låten skiljer sig en aning mot det mesta som finns i deras katalog, musikaliskt är det här en bedårande liten poplåt, en ganska söt sak utan någon som helst inblandning av distade gitarrer eller annat skrammel. Den för snarare tankarna till Belle & Sebastian eller något som släppts på Sarah Records. Men det är väl kanske inte musiken, den härliga melodin till trots, som gjort att jag inte riktigt kan släppa den här låten. Istället är det texten, som i och för sig känns ganska klassisk, men lyckas ändå beröra mig. Förmodligen har det med tidpunkten för min upptäck av låten att göra och hur min livssituation såg ut då. Det är i alla fall en kärlekshistoria, eller ja kanske snarare en olycklig kärlekshistoria som berättas, från både parters sida. Kille och tjej som springer omkring utan att riktigt vara säkra på hur den andra känner och allting har runnit ut i sanden men de kan ändå inte släppa tankarna på varandra och var de är och vad de gör nu. Som sagt det är en historia som berättats många gånger förr, men den här har nåt speciellt. Kanske är det faktum att den manliga personen i låten spelar in blandband för att vinna hennes hjärta? Eller för att den innehåller samma moment av osäkerhet och tonårsångest som präglade mig på gymnasiet när jag upptäckte låten? Eller så är det något helt annat som jag inte alls har lyckats lista ut än. Men faktum kvarstår att det är en helt fantastisk låt. Tyvärr bara utgiven på en 7” singel såvitt jag vet, men borde säkert gå att få tag på digitalt någonstans. Den har haft en stor betydelse för mig genom mitt liv så jag kan inte göra annat än att rekommendera er att leta reda på den.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ett sätt att bekräfta en bra låt är att känna efter ifall tiden stannar.
det som man skulle göra kan i sådana fall glömmas bort.

Anonym sa...

luffar tema, kan man ha luffar tema utan att förnedra de som faktiskt är luffare, för att man skämtar om folk som har det dåligt ställt. öh jaa. det kan man ha som tema, det spelar ingen roll ifall folk har det dåligt.
grejjen är att det finns en luffare i oss alla och den vill man ta fram. luffare fest har jag varit på.
jag är ingen riktig luffare men jag var på festen och det gick bra, ingen annan där verkade vara riktig luffare. om jag var en riktig luffare och några ungdomar på andra sidan gatan där jag sov skulle ha en luffar fest skulle jag säkert vara inbjuden, det skulle bli en riktig luffar fest det.